Den Gammel Danska Hönsehundens
historia kan följas tillbaka till början av 1700 talet.
Fram till 1702 fanns en lag i Danmark som hindrade bönderna från att
hålla hund som inte fått höger framtass avhuggen eller
hassenorna avskurna. Denna lag kom till för att hindra hundarna från
att jaga viltet på godsägarnas marker.
Då denna barbariska lag hävdes skärptes
istället straffet för tjuvjakt. Detta innebar att hundens ägare
blev betraktad som tjuvjägare och skulle avrättas genom hängning
om man fann att hans hund jagade en annan mans vilt.
Vid den här tiden var ”en annan mans vilt” så gott
som alltid herremannens vilt.
På grund av detta blev det nödvändigt för fattiga
bönder och landsortsbor att avla fram en hundras som kunde hållas
på små marker.
Detta gjorde att en man vid namn Morten Bak omkring
år 1710 startade med det avelsarbete som skulle leda fram till skapandet
av den Gammel Danska Hönsehunden.
I åtta led korsade han de hundar Zigenarna hade med
sig på sina resor genom Danmark med de lokala gårdshundarna som
fanns i hans hemtrakter. Zigenarnas hundar stammade troligtvis från en
relativt tung typ av Spanska Pointers. Gårdshundarna som användes
innehöll en stor del S:t Hubertushunds blod (mkt lik den Eng. blodhunden),
därför kallades dessa gårdshundar också för
blodhundar. Genom ett målmedvetet avelsarbete med dessa hundar fick han
fram rasen ”Vit och brunbrokig hönsehund”. Namnet
ändrades sedan till ”Bakhund”, Dansk Hönsehund och till
slut fick den det namn den har än i dag- Gammel Dansk Hönsehund
(förkortat GDH).
Mycket tyder på att den Gammel Danska
Hönsehundens utmärkta förmåga att följa spår
är ett arv från S:t Hubertushundarna.
Förmågan att stå för fågel har de sedan ärvt
från de Spanska pointrarna. Som bilden nedan visar skulle (och skall)
GDHn kunna använda sin utmärkta näsa även vid annan typ
jakt än endast fågeljakt.
Även om GDH´n i första hand blev framavlad
för att jaga på små marker var den i årtionden under
1800 talet vanlig på flera Danska gods med stora arealer att jaga
på.
Under början av 1900 talet hade rasens stora
användbarhet och pålitlighet gjort den så uppskattad att den
var Danmarks vanligaste jakthund.
Så småningom blev de Engelska och kontinentala raserna allt mer
populära. Det var ”fint” att äga en hund av engelsk eller
Tysk ras (Korthårig Vorsteh).
Tyvärr fick detta till följd att den Gammel Danska Hönsehunden
sakta men säkert trängdes undan och vid tiden för andra
världskriget var rasen nära att dö ut.
Lyckligtvis för GDH´n fanns det en
man på Ærø vid namn Christian Bansen.
Han var en ivrig jägare med ett stort intresse för jakthundar och
då framföra allt den Gammel Danska Hönsehunden.
Han var en aktiv skribent i dåtidens jakttidningar . Tack vare det har vi
i dag en klar bild av rasens historia bakåt i tiden.
Bansen satte
”…andra som är intresserade av att arbeta
för denna dugliga jakthund.”
Ett initiativ som så småningom ledde till att
en liten krets av entusiaster år 1947 startade den Danska GDH klubben med
Bansen som ordförande.
Genom att vara drivkraften bakom klubben, men i ännu högre grad genom
det målmedvetna avelsarbete han utförde under denna period,
hjälpte han rasen att överleva.
Bildkälla: Danska GDH klubbens jubileumstidning
från 1997 (bägge bilderna).
Den Gammel danska
hönsehundens historia i Sverige börjar på 1970 talet.
Då skall, enligt uppgift från klubbens
dåvarande ordförande Knud Pedersen, ha exporterats två hundar
hit från Danmark.
Tyvärr finns inga uppgifter nedskrivna om denna
import och hundarna har inte registrerats hos SKK.
Att uppgifterna troligtvis ändå stämmer
beror på att uppgiftslämnaren, Knud Pedersen som i dag är
över 80 år, är ett levande uppslagsverk när det
gäller GDH:ns historia. Han var klubbens ordförande i hela 26
år,
mellan 1959 och 1985, och är ännu i dag aktivt
intresserad av rasen.
Den första GDH som inregistrerades hos Svenska
Kennelklubben (SKK) var en tik vid namn Blackie. Hon föddes i Danmark
1977, men inregistrerades inte i Sverige förrän 1982.
Samma år registrerades också den första
svenskfödda GDH kullen, född 26 september 1982. Mor till denna kull
var just ovan nämnda Blackie. Pappa var en annan dansk import, Jack
född 23 Mars 1981.Denna kull bestod av sju valpar, två hanar och fem
tikar. Den enda av dessa valpar som skulle komma att användas i avel var
en av hanvalparna, Acki.
Han blev far till kull nummer två här i
Sverige. Kullen, sex hanar och sex tikar, såg dagens ljus 26 juni 1989.
Mor till valparna var Zenta, född i Danmark 5 Maj 1987 och registrerad
i Sverige 1988.
Nu skulle det dröja till 1994 innan några nya
”gammel danskar” skulle beträda svensk mark.
Denna gång var det danska kennel
Slettehaven´s som skulle ta en av sina parade tikar till Sverige. Tiken,
som hette Slettehaven´s Ernestine, var parad med en hanen Samson.
Tiken och uppfödarna återvände sedan
tillbaka till Danmark efter att valparna, en hane och tre tikar, sålts
till svenska ägare.
1996 kom ytterligare en dansk import till Sverige, tiken
Flika.
Flera resor gjordes till Danmark för att para henne,
men tyvärr misslyckades försöken och hon fick aldrig några
valpar.
2001 registrerades den första GDH kenneln hos SKK.
Kenneln fick samma år möjlighet att leasa en avelstik från
Danmark. Tiken var Mølbyegård´s Sandy. Hon parades med hanen
DkUch NordV-96 Markpr. Frydensbjerg Aslan. I februari 2001 kom hon till Sverige
och den 2 mars samma år födde hon en kull bestående av 4 hanar
och 4 tikar. Samma år föddes också en kull på Hönö,
Göteborg. Föräldrarna till kullen var två importer
från Danmark, Frydensbjerg Jack och Aastrupgaard Tasja. Båda dessa
hundar kom hit som juniorer år 2001. I deras kull föddes tolv
valpar, 8 hanar och 4 tikar.
Ett
samarbete med Svenska Rasklubben för Bracco Italiano och Spinone, SRBS,
startades år 2004. Detta samarbete innebar att alla GDH ägare fick
en klubb att samlas i. Samma år arrangerades också, genom SRBS, den
första rasspecialen med nästan 20 (!) anmälda hundar. Detta var
den 10-11 &12 september och platsen var Villingsberg mellan Örebro och
Karlskoga.
Domare
på utställningen som hölls vid denna första träff,
som inte bara var den första i Sverige utan den första någonsin
utanför Danmark, var Sofia Törnlöv (numera Sollenberg).
Till
BIR och BIM utsåg hon kullsyskonen Nei´s Hedda Af Nörhede samt
Nei´s Leo Af Nörhede. En stor händelse denna helg var det
vandringspris, Morten Bak pokalen, som skänktes av Danska GDH klubben till
oss i Sverige.
2007
var det dags för den Gammel danska hönsehunden att få en egen
rasklubb här i Sverige. Efter att ett flertal telefonmöten
hållits, till vilka nästan samtliga GDH-ägare i Sverige kunnat
inbjudas, utsågs en interimsstyrelse som fick i uppdrag att
färdigställa förslag till stadgar och göra de andra förberedelser
som behövdes för att ett årsmöte skulle kunna hållas
så att man officiellt kunde bilda Svenska Rasklubben för Gammel
dansk hönsehund (SRG). Interimsstyrelsen bestod av Jesper Nei
(ordförande) Anna-Lena M. Nei (sekreterare) samt ledamöterna
Ann-Marie Bredolo, Maria Ehrenberg, Eva Gärdsmo Pettersson och Catherine
Holmgren.
Den
27/11 2007 avhölls årsmötet i Västerås och SRG var
bildad. Bara några dagar efteråt upptogs klubben som officiell
rasklubb i Specialklubben för kontinentala fågelhundar. SRG är
den första rasklubb för GDH som bildats utanför Danmark och
detta skedde samma år som den danska rasklubben firade sitt 60-års
jubileum. Styrelsen som valdes på det första årsmötet
bestod av följande personer:
Ordförande & viltspåransvarig –
Jesper Nei
Vice ordförande – Annika Rönnings
Sekreterare, utställningsansvarig, avelsansvarig
& webmaster- Anna-Lena M. Nei
Kassör- Ann-Marie Bredolo
Jaktansvarig- Maria Ehrenberg
PR ansvarig- Catherine Holmgren
Ledamot- Lena Halvars
Förste suppleant - Ingela Wallentin
Andre suppleant & redaktör – Eva
Gärdsmo Pettersson