Utvärdering av 2020 års arbete med RAS för Gammel Dansk Hönsehund

AVEL

Under 2020 registrerades trettio GDH in i Svenska Kennelklubben, femton hanhundar och femton tikar. Av dessa trettio var två hanar och en tik importer, men mörkertalet gällande importer är stort, då det är långt ifrån alla som inregistreras i SKK.

Den genomsnittliga inavelsgraden låg 2020 på 1,9% beräknat på fem generationer. Detta får anses vara bra i vår numerärt lilla ras.

Det avelsrådet vill göra alla uppmärksamma på är att vid avel inte bara titta på inavelsgraden i den individuella parningen (även om den också är viktig!) utan att också ta hänsyn till de eventuella valparnas släktskap med den övriga populationen i framförallt Sverige, men också i övriga norden. Optimalt är att de valpar som föds i Sverige nu, i framtiden skall kunna vara potentiella avelspartners för varandra, utan att inavelsgraden blir för hög.

HÄLSA

HD:

Enligt Svenska Kennelklubbens Avelsdata har fyra hundar HD-röntgats under 2020. Resultatet för dessa hundar var tre med A och en B. Samtliga hundar var födda år 2018 eller 2019.

Ögon:

Enligt Svenska Kennelklubbens Avelsdata har inga GDH ögonlysts under 2020, men detta är inte märkligt då vi idag kan DNA-testa för den ögonsjukdom, PRA (Progressiv Retinal Atrofi), som finns i vår ras. Då uppfödare och ägare inte sänder in sina DNA-testresultat till klubben som önskat så menar avelsrådet att det behövs en informationsinsats, så att alla som testar sina hundar delar resultatet med klubben. På det viset kan vi följa sjukdomsutvecklingen i rasen. När vi fått den information som krävs för att kunna ansöka om central registrering av testresultaten ämnar styrelsen att göra om detta.

Vad avelsrådet vet så har samtliga valpar som fötts i Sverige under 2020 haft en förälder som är anlagsbärare för PRA (de har ett av de två anlag som krävs för att utveckla sjukdomen) medan den andra föräldern varit fri från sjukdomsanlag. Det betyder, rent teoretiskt, att det bland samtliga svenskfödda valpar från 2020 finns både anlagsbärare och helt fria hundar, men inga som kan utveckla PRA.

Avelsrådet anser att det kan vara på sin plats att igen skriva lite i vår medlemstidning och på hemsidan om sjukdomen, DNA-testet och om arvsgången samt om möjligheten att DNA-testa sin hund. Detta för att de medlemmar som tillkommit under åren som gått sedan DNA-testet blev tillgängligt också skall ha all relevant information. Framförallt så att vi inte riskerar att man i okunskap parar två otestade hundar, som båda kan vara anlagsbärare, och därmed statistiskt sett kommer att avla avkomma med PRA anlaget i dubbel uppsättning (dvs, valpar som troligtvis kommer  att bli blinda som äldre).

Kongenital Myastheni:

Sjukdomen anses idag vara utrotad ur rasen i samtliga länder där den förekommer, men möjlighet att DNA-testa och få resultatet registrerat hos SKK finns fortfarande.

BRUKSEGENSKAPER

Ingen hund har startat på jaktprov eller eftersöksgrenarna.

Fyra starter gjordes av rasen på viltspårprov (av två individer).

EXTERIÖR

Då inga utställningar anordnats under perioden så finns inget underlag att dra några slutsatser ang exteriören utifrån.

 

Sammanställt av GDH-klubbens avelsråd, e.u